15 november 2016

Raka härliga 17-åringar

Jag höll i ett pass på en ledarkurs där jag är med i ledargänget. De som går kursen är 17 år eller 16 år. Det är en spännande ålder. Barn och vuxen på samma gång. Vet allt och kan ingenting. Flamsiga och seriösa från en sekund till den andra. Vill leka mycket och har riktigt roligt med det. De har lämnat 12-13 åringens pinsamhet och kan med viss distans se på sin egen tillvaro. De kämpar givetvis med sin identitet, sitt utseende och sin osäkra framtid. Men de har också allt hopp till den och allt de ska hinna göra innan det är för sent. Det blir det rätt snabbt. Vid 20 år så är det det. För sent.
Man spanar också på andra, är jag omtyckt? Är de vuxna ledarna snälla? Kan jag lita på dem? Kan jag tro på dem? När de får en fråga av en vuxen, dvs en gammal person, så svarar de snällt. Villiga att berätta från sin värld. Generösa! De är också omåttligt lojala mot sina kompisar.
I alla fall så höll jag ett pass om ledarskap. Att vi som ledare aktivt behöver växla i vår ledarroll mellan att vara auktoritär, demokratisk eller låt-gå ledare. Ett situationsanpassat ledarskap är bäst.
För att mitt pass med min powerpoint inte skulle göra att alla somnade när jag visade bild efter bild så försökte jag visa lite bilder på lite olika ledare. Obama, Clinton, Trump, Putin etc. De svarar snällt. Han är så...hon är så...
När jag sedan visar en bild på Tejbz så vaknar de till. Någon vet verkligen vem han är. Broar byggs.
Och när jag visar en bild på Kissie så ser man hur något händer i deras ögon, i alla fall hos tjejerna. Alla vet vem hon är. 'Även om hon är lite gammal' menar de. Jag tror hon är 25 eller 26 år...
'Brukar ni följa henne' fråga jag? Och då kommer det. Den raka ärliga kommentaren:
- Nä, ingen kollar på bloggar nu. Vi kollar på YouTube.
Så är det. Om ingen visste det.

Inga kommentarer: