Att kunna se bra ut

Jag bor i ett gammalt hus, det torde vara från början av 1900-talet. När jag för några år sedan renoverade det med att byta ut väggpanel utvändigt och även väggbeklädnad invändigt så insåg jag att de kunde bygga hus även förr i tiden. Det var inte alls lika bra isolerat som idag men med den tidens mått så fungerade det nog rätt så bra.
Ta detta med fönster till exempel. Jag minns att min mormor och morfar alltid tog loss ett innerfönstren på sommaren för att kunna få en djupare fönsterbräda. Då kunde alla pelargoner få bättre plats. Sedan under den kalla perioden så kom innerfönstren på plats igen.
På fönstren fanns det inga tätningslister utan det var god passform som gällde. Visst drog det lite kallt men det var nog en tanke även det att det skulle vara naturlig ventilation.
De fönster som suttit där i närmare ett hundra år hade inga eller mycket få rötskador. Jag insåg att man kunde välja fönstervirke förr. Virket skulle gärna vara fyllt med tjära, då höll de länge.
Idag har jag känslan att man tar det som finns. Ofta snabbvuxen furu och då blir det därefter. Jag har svårt att tänka mig att dagens fönstervirke ska hålla lika länge?
Dagens material i PVC som kommer mer och mer verkar riktigt intressant. Här kan man nog nästan tala om hållbarhet under riktigt lång tid. Det känns intressant då fönster och framförallt att byta alla fönster i ett hus är en kostsam investering som man kanske bara gör en eller max två gånger under husets livslängd.
Detta är ett sponsrat inlägg i samarbete med MIR-gruppen AB.