Leta i den här bloggen

6 februari 2014

Varierat innehåll


Dessa skor har tjänat länge. De har lite måla på sig som visar att de hängt med under många år i livets olika skiftningar. De sjunger nu på den allra sista versen. Ja, de har nog slutat sjunga för ett tag sedan egentligen. Men...de är fortfarande så sköna så de får nog fortsätta leva ett tag till fast de inte sjunger så att säga.
De fick ikväll tjänstgöra som redskap vid husbondens promenad. Och de fungerar fortfarande, tack och lov. Men de har fått stå oanvända ett tag. Faktiskt ett längre tag. De har stått i pannrummet och vilat sig i form. Jag har väl kastat ett öga på dem lite då och då och tyckt att det varit lite skräpigt i dem men inte brytt mig så värst mycket. Skräp i form av höstlös, lite plastkräp, näverbitar, små vedbitar osv finns det rätt så gott om i mitt pannrum. Och i mina skog skulle det visa sig.
När nu mina skor skulle användas så ville jag ju rensa dem från allt skräp som hamnat där men inte av en slump.
Råttor.
Jo, de gillar att samla i skor vet jag. Visst, under den kalla perioden nyligen så såg jag någon råtta som höll sig kring fågelfröet som jag har i mitt vedförråd och tänkte att de får väl hållas ett tag. Jag satte ut ett "giller" som morfar sa men utan resultat. Tydligen så har dessa små smarta djur tyckt att mina uttjänta skor fungerar bra som skafferi till kommande tider. Samt att de förseglat förrådet med solrosfrön med lite näver, lite plast och lite små trädbitar så att inte husets herre skulle komma åt den förseglade skatten.
Men det gjorde jag... Det var en ansenlig mängd frö längst in i skorna men det gick givetvis lätt att ta ur. Någon kan ha betänkligheter med att krafsa ut det som råttan rafsat in men det har inte jag. Skulle jag däremot känna något ludet längst in bland tårna så skulle jag nog haja till.
Slutet gott. Skorna är återtagna i tjänst och råttan har förlorat ett skafferi.

Inga kommentarer: