Konferens

Hemma efter en helg som innehållit en internationell konferens i Skellefteå. Bott på hotell, ätit god mat och träffat så många trevliga gamla och nya vänner. Det berikar verkligen. Helgen har även inneburit möten med andra människor från världen eller utlandet eller Liberia eller England eller Tanzania eller Sydafrika och så. Och när jag stod där i min utställningsmonter så kommer det fram en kvinna som säger Habara gani. Långt senare och efter att ha pratat med L så tipsade hon mig att då säger man Nzuri sana. Just det, så var det. Det kunde jag nog egentligen men... Just på Swahili finns det flera hälsningsfraser som ska dras vid en kontakt.

Helgen har även innehållit ett körverk med 150 sångare, fullsatt stadskyrka, en för mig omöjlig engelska från en Liberiansk biskop, teckentolkning av alla gudstjäsnter och föredrag och där jag även fick se hur man som döv människa "sjunger" psalmer med sina händer. Man tecknar sin sång!

Jag har även fått uppleva gamla vänner som bryr sig om lite extra, att kontakten finns även om fotspåren suddats ut lite, hur finurligt det är att ha SMS-kontakt i trötta föreläsningsstunder som faktiskt gör att man lyssnar bättre väl jämförbart med en del kvinnors stickande.

Även hur viktigt det är för folk att få vara behövd och att man då trivs, att det finns en urkraft i det när man tar människor på allvar. Att Auschwitz och den resa som planeras dit gjorde mig gråtfärdig och så beklämd över det som skett där. Och mycket, mycket mer.

Jag hann vara hemma i fem minuter innan P hämtade upp mig för transport till Pite flygklubbs årsmöte. Väl hemma igen så brann det i bastu och panna, J o T behövde värme och duschvatten. Så trevligt att ses.

Så blir det måndag snart och snabbt. Jobb igen alltså. Det får gå. Välkommen härliga, underbara måndag. (Det blir som man tänker... typ)