21 februari 2011

365

Jag följer med intresse Lars Monsen och hans vistelse i Nordkalotten under ett helt år. Hans kärlek till naturen och dess rytm griper tag i en. Hans glada uppsyn harmonierar med hur vackert allt är. Minnen från egna turer kommer fram och man längtar ut. Bort från det fasta och inrutade och stressande ut till det fria, avkopplande och naturliga. Det blir mer sånt, det måste bli mer sånt.
Att vistas i naturen ger ro och frid på ett alldeles särskilt sätt. Varje gång man tar sig ut så är känslan alltid densamma; varför gör jag inte det här oftare. Kanske skulle man tom göra en "monsen" och ta med kameran. Filma sig själv och det man upplever. Mest bara för egen del, att samla filmer från egna upplevelser.

Inga kommentarer: