Leta i den här bloggen

9 september 2010

50

Jag har fyllt femtio. Det känns inte och det känns mycket. Tack alla som uppmärksammat mig på FB, Fejjan, Ansiktsboken, Facebook eller vad du vill kalla den.
Jo, jag har jobbat idag. Jag skulle ju ha lektioner, eller hur? Det vill säga det var en vanlig dag och ändå så ovanlig. Klassen hurrade och sjöng, kollegor hurrande och sjöng.
När jag var något yngre, så där en 20 år, för ett litet tag sedan alltså, så var 50 år mycket gammalt. Det är det inte nu. Jag faller inte i fällan att säga att ålder bara är en siffra. Fråga en 20-åring om ålder bara är en siffra. Den ålder man råkar ha är inte gammalt. Det är ju det som är nu och det är rätt OK. Man behöver försonas med sig själv och sin siffra. Det finns många som vill en väl. Som uppmärksammar och uppskattar och uppvaktar. Det värmer och gläder. Det betyder. Det ska jag själv tänka på när jag mer eller mindre slentrianmässigt skriver ett "grattis" nästa gång till någon som råkar fylla år. Det betyder. Ibland och till en del mer än min första tanke.

Inga kommentarer: