21 mars 2009

En lördag

Det har varit en strålande dag denna dag. Den inleddes med att jag körde in en kubik med ved med traktorn. Det är roligt att köra traktor. Så nu finns det ved inne för några veckor. Orsaken att jag inte körde in de tre kubik som jag brukar är det myckna snöandet denna vinter. Mycket ved finns under plåt och snö. Min plan är att denna snö ska smälta så att det blir lättare nästa gång att få in den nödvändiga veden.
På stan. Det blev en dag på stan. Frun skämtade att det nog blev min längsta stadsdag på länge... Förstår verkligen inte vad hon menade. Det är säker något kvinnligt. I alla fall så inleddes dagen med en halvtimmas konsert i Piteå kyrka. Det var Lördagsmusik: Kicki Enqvist, sång – Gert Dahlström, kontrabas och Tommy Lakso, gitarr. Verkligen finstämt och proffsigt. Jazz och bossanova i en härlig blandning. Sedan var vi hungriga och då blev det blev en foccatia på Gallerian en trappa upp. I god manlig stil så behövde jag hjälp med att hitta några nya kläder. Och jag är inte sen om att be om hjälp vilket jag givetvis fick. Det blev två tröjor i olika kulörer. Skönt med tröja. Inte så många knappar att knäppa... Efter ett ytterligt manligt besök på gubbarnas dagis, dvs CO, dvs Clas Ohlson och en repa till bilen med allt handlat och omställning av p-skiva så drog vi till Krokodil för en kopp. Hustrun fick ett rättvisemärkt chokladhjärta av mig. Det är hon värd efter att ha hjälpt mig med kläderna. Det kostade 2:- Själv tog jag en något större kaka. På Krokodil skulle hustruns gamla elever framträda kl 14.00 under namnet "Sjulnäs all star". De spelade gamla "kavers" på ett föredömligt sätt. Duktiga och fina ungdomar. Packat med personal, föräldrar och kompisar. Stående ovationer. Tårar fälldes. Kramar utdelades. Glädje kunde skönjas.
Träna. Det är nu två veckor sedan jag gjorde någon vettig träning. Det är inte bra. Då menar jag givetvis inte den "vanliga" standardträning i form av promenader med hunden som brukar uppgå till två mil per vecka. Nej, jag menar i gym. Jag menar jogging osv. Kommande vecka ska det bli av. Återstart även där. Efter ca två veckor så börjar musklerna tappa sin kraft. Dags att hejda förfallet således.
Anfall. Under kvällens hundpromenad på lillafyrakilometersrundan så blev vi återigen mer eller mindre anfallna av en lös hund. Vår hund har något fel i huvudet och kan inte bli rädd. Hon går till attack. Hon ska bestämma och regera. Det får hon inte. Raskt tog jag in henne medan gråhundsbesten morrande och skällande sprang från gården ut på vägen. En bil i fel, eller kanske rätt läge hade ändat dennes liv. Vår hund och besten fick tillfällig kontakt och vår hund blev inte biten denna gång... Jag var beredd på att sparka. Hårt. Speciellt som den kom tillbaka en gång till men vände av min grymma uppsyn... Jag vet inte riktigt vad man ska göra. Ska man skrika, ska man stå stilla, ska man springa, ska man prata vänligt eller? Jag blir arg och rädd. Och jag kommer att sparka. Sedan kan man ju ändå stilla undra varför man har en hund lös på sin gård som bevisligen inte håller sig där. Men det är mycket man inte förstår.

Inga kommentarer: